Att simma på distans

Första skoldagen i augusti jämförde jag i texten Att trivas som fisken i vattnet våra olika sätt att studera med att simma. Jag sa och skrev då bl.a. så här: ” Vi utsätts för olika väder. Ibland är det spegelblankt och skönt i vattnet, andra dagar är det isande kallt och motigt, någon gång kanske vågorna är höga och det känns svårt att kasta sig ut. Vi hoppar i tillsammans.”

Bilden kan innehålla: hav, himmel, vatten, utomhus och natur

Det blev varken ett frivilligt eller ett förberett dopp för någon av oss, när vi tillsammans blev utkastade i distansstudier i mars. Precis som med allt annat, hanterar vi alla detta på olika sätt. Alla har också olika scheman, olika ämneskombinationer, olika vanor från förr, olika sätt att strukturera denna annorlunda tillvaro. För somliga har vardagen ändrats totalt, för andra märks det inte så stor skillnad utöver det att vi inte är i skolan om dagarna. Somliga vantrivs, andra trivs någorlunda med läget, någon till och med stormtrivs.

Det är inte enkelt att vara simlärare på distans, att lära någon simma via videokonferens eller med hjälp av instruktioner i skriftligt format. Man ser inte alltid när någon får en kallsup eller flera. Det är svårt att hjälpa till att finslipa tekniken i simtagen för den som redan bemästrat det mesta, samtidigt som man försöker rädda någon från att sjunka i andra ändan poolen. Det är svårt att övertyga någon genom en skärm att det är behagligt i vattnet idag, hoppa i du också!

Hur har du det just nu? Hur går din simtur?

Är det som att simma runt, runt, i en alldeles för liten guldfiskskål? Instängd och ingen väg ut.

Är det lugnt och skönt att få plaska i eget badkar, hemma i allsköns ro? Ingen som stör.

Är det som att simma motströms i en strid flod? Ibland åker huvudet ner under ytan och du får en kallsup. Ingen tid att tänka efter, bara hålla ögonen öppna, ta sikte framåt, och hoppas att det snart är över.

Är det en lättnad att äntligen få simma helt i egen takt, som att komma till poolen och se att den är tom? Fritt fram för dig att ösa på utan andra som är i vägen eller någon att vänta på.

Du känner kanske igen dig mer eller mindre i de här metaforerna. Kanske är det olika från dag till dag, eller från lektion till lektion.

I distansskolan är det svårt att sätta punkt, att bestämma att nu har jag gjort tillräckligt för idag. Men försök begränsa dina simturer, för vi vet alla att om vi ligger för länge i vattnet, så blir vi frusna och skrynkliga. Doppa dig varje skoldag, men sätt gränser för hur länge. Du kommer att få simma många dagar än, det kommer nya simturer framöver. Försök hushålla med dina krafter, så att även de framtida simturerna ger dig glädje.

Förr eller senare delar vi farvatten igen, tillsammans i vår skola.

Ta hand om er själva och varandra!

Jenny Lindberg

Det här inlägget postades i Aktuellt vid Närpes gymnasium, Studier. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Att simma på distans

  1. Ping: Dags att dyka in i sommarlovet | NG-nytt

  2. Ping: Dags att dyka in i sommarlovet – Närpes Gymnasium

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s