I min värld av texter

Jag som läsare. Jag som läsare? Jag är ju ingen läsare, jag har ingenting att säga
om detta ämne tänkte jag till en början. Sedan slog det mig. Texter finns i så många
fler former än ord utspottade i rader. Texter finns överallt bland oss. Vi omges
konstant av olika texter av olika slag vid olika sammanhang. I princip var vi än
befinner oss läser vi en text av något slag. Reklam, låtar, bloggar, bilder och mycket
mer. Allt som vi möts av som kan tolkas är en text. Denna okunskap jag tidigare
hade var anledningen till att jag tidigare inte hade ett ord att säga om detta ämne.
Jag ansåg inte mig själv som en läsare, men det är jag. En läsare. Alla i dagens
samhälle är läsare, vare sig vi vill eller inte.
*
Jag är inte den typen av läsare som frivilligt läser en skönlitterär bok. Jag är i och för
sig inte en person som frivilligt läser någon bok överhuvudtaget. Jag föredrar inte att
läsa själv. Jag föredrar att höra någon annan läsa för mig. Med detta menar jag
inte att jag föredrar att sitta och lyssna då någon läser en bok för mig. Jag gillar inte
böcker. Det är det jag vill komma fram till, att jag är en läsare, även om jag inte gillar
att läsa konkreta böcker.
*
Många kanske tycker att jag är en typisk ungdom, passionslös och oengagerad. Det
är jag inte, jag är bara inte en typisk bokorm. Min passion är inte att läsa konkreta
böcker. Istället föredrar jag filmer, serier och låttexter. Det är också ett sätt att läsa.
Visst, det kan vara bra att läsa en bok nu som då, men det gör jag via skolan, och
när jag väl har läst ut en bok tycker jag oftast att den är bra, men det är processen till
bokens slut som jag inte finner rolig eller intressant. Så varför tar då folk ändå för
givet att jag vill läsa konkreta böcker utanför skolan, och tycker att jag är hopplös för
framtiden bara för att jag inte gör det? Det måste börja bli okej att gilla andra typer av
texter också. Inte bara de konkreta texterna som folk läste för tiotusen år sedan.
*
Enligt mig är det bästa sättet att slappna av efter en lång dag att titta ett avsnitt av
någon serie jag följer med. Under årens gång har jag tittat på ganska många serier.
Ingen av serierna jag tittat på har varit lik den andra och alla har haft sin egna unika
sak som fått mig att fastna för just den serien. Den första serien jag började titta på
var Pretty little liars. Denna serie började jag titta på när jag var 12 år gammal,
mestadels för att de andra flickorna i min lågstadieklass också tittade på denna
serie. Även om jag började titta på denna serien då jag gick i lågstadiet slutade den
inte förens i fjol 2017. Därför är detta den sämsta serien av alla jag sett. Den var för
utdragen och för lång, vilket inte är något för mig.
*
Jag har även sett många andra serier som till exempel Dynastin, La casa de papel,
Orange is the new black, Gossip girl, Stranger things, Queen of south, Narcos, Skam
och Somwhere between. Dessa serier är en salig kompott av drama, relationer,
rikedom, kärlek, pengar, makt, kriminalitet och övernaturliga händelser. De flesta av
dessa serier är populära serier som de flesta har hört talas om eller själva sett. Min
favorit serie av alla ovan nämnda är nog La casa de papel. La Casa De Papel är en
spansk serie bestående av 22 avsnitt uppdelat i två säsonger. Serien släpptes år
2017 och är till skillnad från de andra serier jag sett inte speciellt populär, detta beror
nog på att den är spansk. Serien handlar om ett tiotal tidigare kriminella som blir
samlade av en professor för ett uppdrag. Uppdraget är att råna det spanska
myntverket genom att bryta sig in där och trycka pengar under en så lång tid som
möjligt. Väl inne i myntverket får man följa med rånarna och deras förflutna och se
hur de samarbetar trots motgångarna.
*
Jag tycker om att titta på serier, men filmer intresserar mig också. En bra film
innehåller känslor, en fin och lyxig miljö, snygga bilar och kriminalitet. Jag gillar även
fiktionsfilmer som ändå har ett verkligt inslag och filmer där det sker en slags
katastrof eller apokalyps i världen. Jag föredrar inte att titta på komedier, jag tycker att
de är tråkiga och har dålig humor. Filmerna jag tycker om motsvarar oftast inte den

jag är som person, jag tycker om att se annorlunda filmer där man rymmer från verkligheten.

*

Den typ av text jag kommer mest i kontakt med är Låttexter. Jag lyssnar på musik vad jag än gör, då jag är på väg till skolan, då jag tränar eller då jag bara är hemma. Det spelar ingen roll vilket humör jag är på, det finns alltid en låt som jag kan relatera till. Bra låtar stärker de känslorna man upplever i just den stunden. En låt kan pigga upp människorna på en trött fest eller varför inte hjälpa en hitta lugnet efter en stressig dag. Det finns alltid en låt som matchar ens humör.

*

Jag har en väldigt blandad musiksmak. Jag tycker om de flesta typerna av musik förutom rock och dylika tunga genrer. Min favoritartist är Hov1. Hov1 har många bra låtar som kommer med många fina minnen. Hov1 tar en stor plats i mina spellistor och jag kan alla deras låttexter utan och innan.

*

Min värld av texter ser kanske inte ut som idealet, men detta är min värld av texter som jag lever i. Jag har aldrig varit en bokorm och kommer nog aldrig heller bli det. Mitt intresse för texter hittas i medierna, inte i bokhyllorna.

Matilda Dahlgren

Annonser
Det här inlägget postades i I min värld av texter (MO9). Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s