Politices magister

Namn: Nicolina Nordman

Student från NG år: Våren 2017

Studerar till Politices magister (samhällsvetenskaper) vid Åbo Akademi

Nicolina

Hur är studierna uppbyggda? Första halvåret började för oss samhällsvetare med grundkurser i alla huvudämnen man kan läsa, det vill säga folkrätt, informationsvetenskap, nationalekonomi, offentlig förvaltning, offentlig rätt, privaträtt, sociologi och statskunskap. Samtidigt går man också en kurs som behandlar akademiska studiefärdigheter för att underlätta övergången från gymnasium till universitet. I slutet av december väljer man huvud- och biämne, som man sedan studerar följande fyra år. Under vårterminen första året går man också en finskakurs som berör både muntliga och skriftliga färdigheter. Är man tvåspråkig eller tycker man har bra kunskaper i finska kan man avlägga språkprovet istället. Till examen hör även att man läser ett språk på lång nivå, många tar engelska men man kan även läsa andra språk. Detta görs oftast under tredje året.

Charmen med ÅA är att man kan läsa vilket biämne som helst, det behöver inte vara ett ämne från den egna fakulteten. På detta sätt kan man kombinera olika ämnen i sin examen och blir unik på arbetsmarknaden.

En kurs som ger 5 studiepoäng förutsätter ett arbete på 135 timmar, dit hör föreläsningarna som utgör ungefär 12 timmar sammanlagt (varierar dock från kurs till kurs), en tentamen som räknas ta 4 timmar och sist men långt ifrån minst självstudier som beräknas ta 119 timmar. Detta motsvarar drygt tre timmar varje vardag under en hel period (som förövrigt är 8 veckor lång på universitet). Går man då flera kurser under en period blir det ganska mycket studier, men det är inte så hemskt som det låter.

När man på gymnasiet hade mängder läxor att göra när man kommer hem från skolan har man på universitet istället ett mer flexiblare schema som sällan innehåller föreläsningar från kl. 8-16. Vissa dagar går åt att sitta i biblioteket och läsa kurslitteratur, andra dagar sysslar man med grupparbete och sedan föreläsningar där emellan. Inte ska jag säga att studier på universitet är en dans på rosor heller, har man som vana att prokrastinera brukar det bli lite körigt i slutet av en period då deadlines och tenter hopar sig. Jag är i och för sig första års studerade, så kurserna jag hittills har gått har inte varit allt för krävande enligt mig. Viktigt att poängtera är också att det är hur studierna ser ut för en samhällsvetare, andra utbildningslinjers upplägg kan se helt annorlunda ut.

nicolina1

ASA-huset där samhällsvetare och ekonomer håller till

(bild: https://stadsvandringar2.webbhuset.fi/stader/abo/view-28741-427)

Vad har varit mest intressant hittills med studierna? Att studera något som man tycker är intressant och enbart det, ändrar hela inställningen till studierna för mig. I gymnasiet var det mesta jobbigt, fastän man gick en kurs man var intresserad av dämpades intresset av stressen från alla andra ämnen som inte var lika roliga.

Vad kan man jobba med efter examen? Beroende på vilket huvudämne man väljer kan man jobba med lite olika saker. Studier på universitet har ju också tendens att ge lite mer abstrakta arbeten och istället för att få en yrkestitel blir man expert på sitt ämne. Nåväl, några exempel på var tidigare Politices magistrar med folkrätt som huvudämne har placerat sig på arbetsmarknaden är inom internationella organisationer som FN eller Europarådet, utrikesförvaltningen eller till och med diplomat med vidare utbildning. Som nationalekonom kan man jobba för företag, vid banker och arbetsmarknadsorganisationer och läser man informationsvetenskap kan man jobba med alla möjliga slag informationsrelaterade uppgifter som finns i princip överallt i dagens samhälle.

Tycker man att statistik är intressant kan jag säga att en undersökning gjord av Arbetsforum visade det att 86,4 % av de som utexaminerades år 2015 var sysselsatta hösten 2016. 3,6 % var arbetssökande och resterande 10 % var antingen familjelediga, höll på med fortsatta studier eller något annat (https://oldwww.abo.fi/stodenhet/media/24535/utexaminerade2015.pdf).

Vilka ämnen fördjupade du dig i gymnasiet? Finns det andra ämnen du även borde ha läst mer av redan i gymnasiet? I gymnasiet satsade jag på samhällslära, psykologi och tyska, helt enkelt för att dessa intresserade mig mest. Språk har man alltid nytta av och därför läste jag många tyskakurser, de nio tyskakurserna jag gick var således mer för framtida nytta än eget nöje. När jag började gymnasiet var jag inte jätteintresserad av historia, men någon gång under tredje året konstaterade jag att historia är ett viktigt ämne ändå. Speciellt med tanke på att jag läser samhällsvetenskaper märker jag ofta att man kunde ha haft nytta av lite mer historia kurser i bagaget. Dels för att det är intressant att förstå hur något har utvecklats till den form det har idag, men också för att förstå helheter bättre.

Inte minst folkrätt som är mitt huvudämne har massvis med historia att göra, hur världshändelser har påverkat de rättsliga förhållandena mellan stater, varför FN grundades och varför vissa länder ratificerar traktat (exempelvis FN:s konvention om barnets rättigheter) men andra inte, i detta exempel USA. Så om du som läser det här är inne på samma bana som mig, det vill säga du är intresserad av samhället, rekommenderar jag varmt att du läser historia i gymnasiet också!

Mer språk skulle också varit nyttigt att läsa, typ franska. Men i och med att mitt schema var ganska fullt som det var under gymnasiet är jag inte säker på att jag skulle ha orkat med ännu ett språk. Någon grundkurs önskar jag att hade läst i alla fall. Som tur är så uppmuntras man att läsa språk på universitet också och utbudet på ÅA är ganska bra, så ännu är det inte för sent! 🙂

Varför (och för vem) skulle du rekommendera ditt universitet och din studiestad? Är man intresserad av samhället rekommenderar jag absolut pol.mag utbildningen vid Åbo Akademi, jag tror att många hittar något som intresserar dem i och med att huvudämnena är många. Åbo är en jättebra studiestad enligt mig och utbudet vid ÅA är mycket stort med tanke på att undervisningen är på svenska. Om man bortser från att Aura å är brunare än mitt kaffe är staden väldigt vacker också.

Mitt råd till dig som funderar på dina framtida studier är att inte ta allt för stor stress. Lättare sagt än gjort, men om man söker till en utbildning som intresserar mer eller mindre är man nog redan på rätt bana. Märker man att utbildningen inte passar för en är det bara att söka något annat nästa år, en erfarenhet rikare och åtminstone lite klokare efter de kurser man läst. Att gå på studiebesök är också ett hett tips, i och med att man får ganska bra uppfattning då vad man tycker om skolan och studiestaden.

Själv hade jag många existentiella kriser under sista året i gymnasiet, mycket lät intressant men inte visste jag vad jag helst ville studera. Mitt val att söka till samhällsvetenskaper berodde nog mycket på ett allmänt intresse för just samhället och det breda utbudet av huvudämnen, jag fick också en väldigt bra känsla av Åbo Akademi överlag. Jag tänkte avsluta klyschigt och säga att jag inte har ångrat mig en dag sedan jag började här, jag är mer än nöjd. 🙂

nicolina2

Vackra Åbo! Bilden är lånad av Carmela Kärr som förövrigt också studerar till pol.mag vid Åbo Akademi. (Ån är alltså brunare i verkligheten, den ser nog enbart ren ut pga det fina vädret och Kärrs fotograf-skills)

ÅA:s uppdaterade hemsida: https://www.abo.fi/

 

 

Annonser
Det här inlägget postades i Studier och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s