Historia

Jag heter Anna-Stina Hägglund och är filosofie magister i Nordisk historia vid Åbo Akademi. Våren 2009 blev jag utexaminerad från Närpes gymnasium.

anna

Idag knappt nio år senare arbetar jag som doktorand i Nordisk historia vid ÅA, dvs. som forskare. Jag visste tidigt att det var historia som jag ville studera och direkt efter gymnasiet gick jag ett år på historikerprogrammet vid Uppsala Universitet. Jag trivdes bra i Uppsala och det är en mycket trevlig universitetsstad, men jag bestämde mig ändå för att söka in till historia vid Åbo Akademi och gå färdigt studierna där. Flytten till ÅA hösten 2010 gick smidigt och jag fick alla mina studier i Uppsala till godo.

Åbo Akademi är ett litet universitet, men det erbjuder ändå ett mångsidigt utbud av kurser. Den nära kontakten mellan studenter och personal är något som ofta poängteras vid universitetet och det är också något som jag skulle vilja påstå att stämmer. Litenheten ger större möjlighet till personlig vägledning. Själv bestämde jag mig för att fördjupa mig i medeltidshistoria och läste nordisk historia med medeltidskunskap, konstvetenskap och latin som biämnen. Idag ges inte längre kurserna i medeltidskunskap, men det är ändå möjligt att gå motsvarande kurser vid Åbo Universitet och ja, man kan svara i tenterna på svenska fastän kurserna går på finska. 😉 Det finns alltså många möjligheter att skräddarsy studierna enligt egna intressen.

anna1

Arken – Campus för Fakulteten för humaniora, psykologi och teologi

Vid ÅA finns två historieämnen – Allmän och Nordisk historia. Studierna fram till kandidatnivå är gemensamma och därefter väjer man inriktning. Historiker intresserar sig för hur samhällen i det förflutna fungerar. Vid Åbo Akademi är centrala forskningsteman hos personalen är genushistoria, klass, politiska rörelser, rumsliga perspektiv samt klimat och miljö. Studierna handlar inte så mycket om att lära sig årtal, kungar och krig innantill, utan snarare om att få verktygen för att självständigt kunna analysera samhällen och händelser i det förflutna. På grund- och ämnesnivå är studierna uppbyggda av föreläsningar och diskussionsövningar i grupp. På fördjupad nivå, dvs. efter att man har avlagt kandidatexamen får man välja om man vill läsa allmän eller nordisk historia. Jag skulle beskriva studierna som mycket mångsidiga där undervisningen är uppbyggd av föreläsningar som varvas med seminarier och självstudier i form av läskurser.

Arken, D-huset där kulturämnena finns och humanistiska bibliotektet

Studierna kan man antingen bedriva i syfte att fortsätta forska, vilket jag gjorde, eller för att erlägga färdigheter för arbete i olika yrken inom kultursektorn såsom arkiv och museer. För den som vill bli lärare läser man på ämneslärarlinjen med biämnen i statsvetenskap och pedagogik. Att läsa historia ger analytiska färdigheter som behövs inom många områden i samhället. Utöver kultursektorn jobbar historiker exempelvis inom journalistik, offentlig förvaltning och på ministerier. Att läsa historia ger därmed goda möjligheter att arbeta inom dessa områden efter avlagd examen.

Om man är intresserad av att läsa historia på universitetet bör man såklart ha läst kurserna i historia och samhällskunskap i gymnasiet. Utöver dessa kan det också vara bra att fördjupa sig i de andra humanistiska ämnena – filosofi, religion eller livsåskådningskunskap. Något som inte allt för ofta nämns är nyttan av språkkurser som historiker. Visserligen klarar man sig idag relativt långt med engelska, men franska och tyska är också viktiga språk för historiker eftersom det fortfarande publiceras mycket forskningslitteratur på just dessa. Själv gick jag samtliga kurserna i franska i gymnasiet och det har jag verkligen haft stor nytta av. Sedan bestämde jag mig också för att gå kurser i tyska på universitets språkcentrum, eftersom jag kände att jag personligen inom mitt ämnesområde som är nordisk medeltidshistoria också behövde kunskaper i det språket. Det är därmed bra att redan i gymnasiet fundera på att läsa ett språk utöver engelska och finska, beroende på vad man själv är intresserad av.

Liksom jag redan nämnde är jobbar jag idag som forskare. Övergången från studie- till arbetsliv gick snabbt för min egen del, eftersom jag fick en anställning som doktorand så gott som genast efter avlagd magisterexamen. Arbetet går ut på att bedriva ett forskningsprojekt som presenteras i en avhandling. Mitt forskningstema är politiska nätverk i anslutning till heliga Birgittas kloster i Östersjöregionen under 1400-talet. Att komma in i arbetslivet gick därför mycket smidigt och dessutom är min arbetsplats den enhet jag själv studerade vid. Det som var mest ovant var att börja identifiera sig som personal istället för student, men den känslan försvann också med tiden. Jag skulle beskriva att mitt arbete som forskare är mycket mångsidigt. Forskningen på min avhandling bedriver jag mestadels från kontoret i Åbo, men det inkluderar också resor till arkiv och konferensresor runt omkring i Europa. Till arbetsuppgifterna hör också att undervisa i historieämnets kurser. Livet som forskare är mycket självständigt och ger mycket frihet, men det kräver också självdisciplin.

anna5

 Biskopsgatan där flera av ÅAs campusbyggnader ligger

Åbo är också en mycket trevlig stad att studera och bo i. Jag skulle beskriva staden som stor men ändå liten på samma gång. Stor med tanke på att det finns ett mångsidigt utbud med aktiviteter att göra på fritiden både för den sport- och för den kulturintresserade. I stan finns det också många butiker, caféer och barer. Staden är liten med tanke på att det alltid är nära till landsbygden och friluftsområden. Att promenera längs med Aura å är något som många Åbobor gärna gör på fritiden, eller så åker man ut till ön Runsala vid Åmynningen (där för övrigt musikfestivalen Ruisrock ordnas varje sommar). Dessutom ordnar studentkårerna och föreningarna i staden ofta evenemang av olika slag. Hissastudenterna har en egen ämnesförening som heter Kleio och den ordnar ofta sitzar, filmkvällar och annat samkväm både enbart för hissastudenterna, men också tillsammans med andra ämnesföreningar. Kleio är också medlem i ISHA – International Students of History Association, vilken ordnar internationella träffar för studenter i historia. Genom att delta i ISHAs program finns det också många möjligheter att träffa studenter från andra länder.

Jag skulle därmed säga att det finns något för alla intressen att göra i Åbo. Dessutom är det enkelt att med tåg och buss resa till andra städer i Finland, men också till Stockholm tack vare närheten till hamnen. Därmed tycker jag att Åbo är den optimala studieorten.

anna6

Länkar:

Ämnets hemsida: http://www.abo.fi/fakultet/hist

Ämnets blogg: http://blogs.abo.fi/historia/

Facebook: https://www.facebook.com/abohistory/

Historikerföreningen Kleios blogg: https://kleioweb.wordpress.com/about/

ISHA: https://isha-international.org/

 

 

Det här inlägget postades i Studier och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Historia

  1. Ping: Studenter från Närpes gymnasium berättar om sina fortsatta studier | NG-nytt

  2. Ping: Studenter från Närpes gymnasium berättar om sina fortsatta studier – Närpes Gymnasium

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s